Upsy Daisy's Mysteries

"Hedda"

2005 -2017

 RAS:  COCKER SPANIEL
 FÖDD:  2005-02-17 - 2017-05-21
 FÄRG:  leverfärgad
 UPPFÖDARE:  CARINA JOHANSSON OCH
 ULF ADOLFSSON,
 KENNEL UPSY DAISY'S
 HÖFTER:  b
 ÖGON:  UA
 optigen:  Affekterad / Affected c1
 utställningsmeriter:  1:A
 har GÅTT KURSERNA:  VALPKURS, GRUNDKURS 1,
 GRUNDKURS 2, AGILITY,
 FORTSÄTTNING AGILITY
:MH:  GENOMFÖRD
  skötare  SIMONE

 

♦ HEDDA ♦

Hedda var en glad och pigg hund som älskade att hoppa. Ändå sen hon var liten hoppade hon upp på en pall i tvättstugan och hon gjorde det hela livet varje gång man tog in henne, fastän hon knappt fick plats på pallen.  Hedda hoppade upp på bord utan problem. Som ni kanske förstår var hon jätteduktig på agility.
När Hedda var inomhus älskade hon att vara i knät, hon kunde ligga där hur länge som helst, i alla möjliga ställningar men ändå helt avslappnad.
   Hedda har haft tre valpkullar, i färgerna rött, svart, black & tan, leverfärgat och liver & tan.
Tyvärr har vi genom optigentest fått veta att Hedda kommer att utveckla ögonsjukdomen PRA. Hedda användes därför inte mer i avel.

 

STAMTAVLA:

UPSY DAISY'S MYSTERIES

LEVERFÄRGAD

LOVE COX'S OLIVER AND COMPANY

SVART

ALIBABA LEVANA

SOBEL

KILIAN LEVANA

 

RÖD

VDHCH CHCH DECH LEAVENWORTH KISS ME AGAIN

RÖD

MAINELS CHOCOLATE  CREATION

LEVERFÄRGAD

NORTHWORTH ICEBREAKER

 

RÖD

MAINEL'S EASTERN TOUCH

LIVERROAN

VIGNETT'S SHOW ME HEAVEN

RÖD

CARDAMINE LIMERICK

LEVERFÄRGAD

CARDAMINE CARDINAL

RÖD

CARDAMINE CHOCOLATE CHARM

LEVERFÄRGAD

VIGNETT'S DAILY DELIGHT

BLACK & TAN

NUCH TRAVIS LOCHINVAR

RÖD

VIGNETT'S BLOW A KISS

BLACK & TAN

 

Simone och Hedda

 

FOTON:

2005

2006

2007

2008

2009

      2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

 

VALPAR EFTER HEDDA

 

HEDDAS BARNBARN

                                                     

TILLBAKA

 

På en av årets vackraste dagar, mellan hägg och syren,  miste vi en av våra mest älskade hundar.

Lilla söta fina Hedda som bara för två veckor sen var hur pigg och alert som helst och som jag därför till och med hade anmält till en utställning den 25/5 i Älmhult.

Senaste veckan har vi kastas mellan hopp och förtvivlan när du först fick feber och inte ville äta, för att sedan  börja  andas mer ansträngt.

Veterinärbesök visade att det varken var någon livmoderinflammation eller någon lungcancer så vi hoppades att det skulle bli bättre.

Efter pencillin- och cortisonsprutor blev du tillfälligt bättre, men sedan föll du ner igen.

Du kämpade så tappert och ända in i slutet fick vi ömsinta slickar av dig och din lilla svans viftade ständigt.

Vi gjorde allt vi kunde för att ta hand om dig på bästa sätt, men i söndags morse var det ohållbart då du inte hade kunnat ligga ner på hela natten för du hade så svårt att andas.

Vi körde ner till Djursjukhuset i Helsingborg, där vi genast fick kunnig och proffsig vård. Du fick genast syrgas att andas in, och blev samtidigt röntgad.

Röntgen  visade ett  förstorat hjärta och vätska i lungorna till följd av det.

Vi tog det enda rätta beslutet att du skulle få somna in direkt där och då.

Det var säkert en stor lättnad för dig att få slippa kämpa mer.

Men o, vilken saknad här är nu. Både av oss  tvåbenta och även av dina fyrbenta vänner här på kenneln.

Alla i flocken såg upp till dig, du var en snäll, men bestämd ledare, så ingen vågade sätta sig upp mot dig.

Din bästa hundkompis saknar dig i rastgården och har inte börjat äta ännu.

Vi saknar ditt speciella skall, som alltid gick att urskilja av alla skall  här på kenneln. Vi saknar dina lyckoskall och lyckoskutt när vi gick på våra flockpromenader i skogen.

Vi har begravt dig i vår minneslund bredvid din forna kompis Wilma och jag hoppas att ni springer tillsammans lyckliga i hundhimlen.

 

Vi hämtade vår lilla Hedda en aprildag -05 i Motala. Från början visade du att du var en hund med en stor personlighet. Du visste vad du ville och talade om det högljutt.

Som valp och unghund hade du mycket ”spring i benen” och hade svårt att vara stilla. Du fick en stor valppäls så du blev kallad ”köttbullen” ett tag för du såg ut som en rund liten köttbulle.

Du lekte mycket med Siri som kom hit nästan samtidigt, och var även mycket med dina kompisar Wilma och Pablo.

Du fick gå kurser på brukshundklubben med matte Simone, och älskade att springa i agilitybanan. Fart och fläkt skulle det vara!

Vi var också på utställning med dig och det gick bra för dig även då.

Du gillade att hoppa upp på stenar i skogen och pallar inomhus för att visa hur duktig du var.

Du var också en underbar tröstare som låg tätt, tätt intill en när man behövde det.

Du har fått tre kullar med valpar, sammanlagt 19 valpar som du skött om väl på alla sätt, och valparna har i sin tur gett glädje till sina hussar och mattar.

Du har valpar i Sverige, Danmark och Finland.

Runt 2010 kom det ett blodtest för ögonsjukdomen PRA som visade om man bar på genen.

Efter att skickat ditt blod till USA för test visade det sig att du skulle utveckla PRA så småningom, även om det inte synts något på ögonlysningarna du hade gjort tidigare.

Därför fick du inte fler valpar, men du var en bra extramamma i kenneln till nya valpar.

Du hade besök av veterinärer tre gånger som ville titta i dina ögon, för att få kompetens för sin utbildning till ögonveterinärer.

Vi har även skickat prover på dina juvertumörer till forskning om juvertumörer/bröstcancer  på SLU i Uppsala.

Så du har även hjälpt till i forskning och utbildning, lilla Hedda.

Du behöll din charm och var pigg in i det sista, även om du såg sämre på slutet var det inget vi märkte av på dig.

Nu får du leva vidare igenom dina barn, barnbarn och barnbarnsbarn, Hedda.

Vi har dina fina barnbarn Trine och Tonje här på kenneln som är nästan lika underbara som du, och de har redan hunnit få ett par kullar med valpar.

Tack för all glädje, kärlek och ditt liv som du tillägnat oss, Hedda!

Vi kommer aldrig att glömma dig och är så tacksamma att just vi fick ta hand om dig.