Kära ex-matte,

Min långa tystnad beror inte på Corona utan att jag har blivit väldigt lat. Jag tycker att det är skönt att lägga mig på en strategisk plats inomhus eller utomhus så att jag har koll på läget. Då både ser, hör och doftar jag vad som händer omkring mig. Lite motion får jag också för ibland måste jag studsa upp och jaga en katt eller fågel eller annan inkräktare. En del bryr sig inte om mig, som igelkotten som dyker upp ibland, då hämtar jag husse som får rycka in. 

Dessutom har det varit så förskräckligt varmt så jag har inte orkat göra så mycket. Men i dag regnar det och jag vägrar att gå utanför dörren. Varför ska man blöta ned sig i onödan. Matte pratar jämt om att vi minsann hoppar i havet men kan inte gå en kort promenad i regn utan att protestera. Hon förstår inte skillnaden. Det är hemskt att känna hårda droppar mot huvudet men mjukt och skönt att sätta tassarna i blött. 

Hittills har sommaren varit bra. Indra ställde till med slagsmål på midsommarafton och för en gång skulle höll jag med henne fast jag höll mig lite bakom. 

Grannhunden som bet mig i höstas var ute i sin trädgård när vi sent på kvällen kom hem. Vi gick lösa och Indra blev rasande när hon såg den så hon sprang fram till stängslet och försökte bita så gott det gick genom metallen. Hon var riktigt duktig! Men fick förstås inte hålla på så länge och det var tur för hon hade inte haft en chans. Hon är fortfarande arg och morrar och skäller när vi går förbi.

Vad fästingarna är hopplösa i år! Jag är rätt duktig på att undvika dem men det är nästan synd om Indra som alltid kommer hem från promenaden med ett antal i pälsen. Fast hade hon hållit sig på vägarna hade hon kanske sluppit dem men hon måste springa i högt gräs jämt.

Nu lägger jag mig till rätta igen och skickar dig en riktig bamsekram

Kramar

Din Effie

grattis  önskar vi på kennel cockett!!

| NÄSTA SIDA |