Ny sida 0

Idag fyller vår fina Siri 10 år! Fortfarande är hon lika pigg som alltid, vi hoppas att kunna njuta av henne i många år till!

Med sorg i hjärtat har jag nu sålt Tinka. Tinkas katarakt betecknades först som icke ärftlig, men då hennes kullbror har samma diagnos har jag nu i samråd med veterinär bestämt mig för att inte avla på henne.

Tinka kommer att få det jättebra och bor hos en tjej som både är hundpsykolog och hundinstruktör. Hon har också fått en cavalierkompis. Där får Tinka mycket uppmärksamhet och kel som hon verkligen är värd.

Efter tillstånd av författaren publicerar jag dem här så alla kan läsa om en liten valps äventyr:

Hej gammelmatte (för det är Du väl?),

Nu har jag varit på det här stället i en hel vecka och börjar undra om Du har glömt bort mig?

Du må tro att det är tufft här men jag gör mitt bästa för att vara till lags.

Det är ett väldigt tjatande om att gå ut i tid och otid. Och visst är det trevligt med alla dofter, grenar mm men det känns som om de förväntar sig något annat när vi är i trädgården. Jag förstår att de vill att jag ska kissa och bajsa och ibland gör jag det för att de ska bli glada. Och ibland gör jag det inne för att visa att jag bestämmer själv! Jag bor i ett litet rum där jag har en bur och min mat. Fast maten är där inte så ofta för jag äter upp den så fort den står på golvet - är så rädd att någon annan ska ta den.

Det har varit lite tufft på nätterna men de har faktiskt varit hyggliga och funnits nära mig hela tiden.

I går hjälpte jag till med trädgårdsskötsel fast jag fick lite kritik. Jag trodde att man skulle gräva men det var visst inte rätt. Sedan fastnade jag med öronen i rosbuskarna och då skrek jag. Efter allt arbete var jag så trött att jag bara föll ihop i buren dit matte bar mig.

De är lite sura när jag bitar i deras hår och kläder så det gör jag bara för att retas när jag känner för det.

Matte tycker om att peta på mig och jag vill inte förstöra nöjet för henne. Varje kväll ska hon pilla i mina öron, titta på tänderna och i tassarna. Hon hittade en fästing i min päls häromkvällen och det var riktigt skönt när hon tog bort den för det hade kliat förfärligt innan på dagen.

Vi har en härlig skog som vi promenerar i. Jag går lös och det är så skönt att kunna hoppa på stenar och stockar. Jag har vant mig vid alla konstiga ljud som finns omkring oss. En del är lite otäcka men jag vill inte vara feg. Jag har också känt på vattnet och sett några stora vita kompisar som simmade. Ska se till så att jag lär känna dem bättre framöver.

Nu orkar jag inte skriva mer utan vill gå ut en stund.

Kram

Effie