Jag heter  Birgitta Markoff och jag bor med min man och mina hundar i en liten by som heter Bjäraryd som ligger i Sölvesborgs kommun i sydvästra Blekinge. Jag har haft mitt kennelnamn Cockett’s sedan 1984.

Vi bor härligt och fritt ca en km från närmsta bilväg och äger lite skog som vi kan gå promenader i med hela vår hundflock som springer med runt oss.

Vår gård i vinterskrud

Vi har tolv cockerspaniels hemma på gården och två foderhundar som är utplacerade.

Jag har nog alltid haft det där med uppfödning i blodet. Då jag var barn fick jag tyvärr inte ha pälsdjur då min lillasyster var allergisk. Men jag hade akvariefiskar, undulater och kanariefåglar som jag födde upp. Jag försökte också med olika slags insekter med mer eller mindre lyckade resultat!

Jag var också en hästtjej som cyklade till ”stallet” i Olofströms Ridklubb  var och varannan dag för att ta hand om hästarna. Jag hade också flera hundar i grannkvarteren som jag brukade gå promenader med och sköta om.

När jag vid 21 års ålder flyttade hemifrån skaffade jag min första egna hund, cockerspanieln Sindy från Lönnbackens kennel. Jag var så lycklig med denna hund, men tyvärr slutade hennes liv alldeles för fort och tragiskt. Vid 2 års ålder blev hon påkörd av en bil och dog. Det var några dagar före jul och hela familjen var förtvivlad  så dagen efter fick vi ta över Tuffa från Allround’s kennel som foderhund.

Tuffa blev min första avelstik, en härlig tik som glädjande nog fick två valpar som senare blev lydnadschampions.

Fyra generationer efter Tuffa Tuffa själv, Mindy, Tilda och Otto.

1992 flyttade jag. min man och våra tre döttrar ut till vår nuvarande gård i Bjäraryd. Senare tillkom även vår son Marcus. Under småbarnsåren blev det inte så mycket med hundavel, då tiden inte fanns för det.  Men vi hade katter som fick kattungar, kaniner som fick kaninungar,  gäss som fick gässlingar, höns som fick kycklingar och senare också islandshästar och föl efter dessa.

2004 kom jag igång med min kennel igen, nu med mycket hjälp och intresse från barnen,  vi höll på mycket tillsammans med kenneln, barnen hade sina egna hundar att sköta om och barnen gick även en hel del på Brukshundklubben med hundarna. Vi var också mycket på hundutställningar tillsammans.

Nu är barnen utflyttade tillsammans med sina hundar, men har fortfarande stort intresse för kenneln. En av mina döttrar har startat en egen kennel, kennel Samulett’s  och läser nu till bevarandebiolog i Berlin.

Jag och min man fortsätter med kenneln i samma anda som vi gjorde med barnen.

Vi vill fortsätta att föda upp rastypiska, sunda, harmoniska och tillgivna cockerspaniels som även  är fyllda av energi och livsglädje. Cockern gillar ju att bli aktiverad med tex spår, lydnad, agility likaväl som att ligga och mysa i soffan.

Våra hundar  lever tillsammans i  flockar, jag har en större rastgård för hanhundar och tikar som inte löper, där kan de gå in i varmt hundhus med boxar när de vill.

Jag har också en mindre rastgård med hundkoja för löptikarna.

Jag skiftar också  om att ha  mina hundar inne i boningshuset, det blir en eller två hundar per gång, då  känner de att de får egentid tillsammans med mig.

Jag vistas också mycket ute tillsammans med hela flocken då hundarna  kan vara lösa runt omkring mig när jag håller på med annat på gården. Jag jobbar bara 10 timmar i veckan utanför hemmet och det är de tider då min man är hemma så hundarna är aldrig utan tillsyn.

Jag föredrar att använda mina  egna hanar till mina tikar då jag känner att jag kan se hanarnas styrkor och svagheter och kunna para ihop dem med de tikar som de passar bäst för.

Mina tre kommande avelshanar Harley, Bruno och Figaro

Jag har ju flera  generationer jag kan följa nu, det är då också lättare att förutse hur valparna kommer att bli både till utseende och mentalitet.

Jag ägnar mycket tid tillsammans med våra valpkullar och valparna får vara ute och leka mycket när vädret tillåter. De får hoppa på stenar, bita i grenar, gräva hålor och upptäcka alla lukter som finns utomhus. När det är inomhusväder får de vara med mig inne i huset och bland annat upptäcka alla ljud och lukter i köket.

Jag aktiverar även mina vuxna cockrar med långa skogspromenader , lägger ut spår i vår skog, tränar rallylydnad och agility hemma på gården.

Hedda älskar att hoppa

Jag ställer också ut mina avelshundar då jag tycker det är viktigt att få ett omdöme om dem, att man är inne på rätt spår och föder upp rastypiska cockerspaniels.

Jag gör även de hälsotester som rekommenderas av Cockerklubben på mina avelshundar, jag höftledsröntgar, ögonlyser vartannat - var tredje år, optigentestar (för ögonsjukdomen PRA) och FN-testar (För njursjukdomen FN).

Jag föder i huvudsak upp de "enfärgade" cockrarna dvs röda, svarta, bruna, sobel, svart med tan och brun med tan. Jag har också planar på att börja föda upp de "klartecknade" färgerna dvs svart-vit, röd-vit, brun-vit, brun-vit-tan och svart-vit-tan.

För att läsa mer om cockerns alla färger läs under Cockerns Färger på startsidan

Jag säljer i huvudsak mina valpar till att leva som familjehundar, vilket är mycket trevligt, men det är också roligt om någon vill jobba med eller ställa ut med sin cocker.

Vi har exporterat valpar till Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Estland, Singapore och USA.

Lille Bentley har flyttat ända till Singapore

Jag har tillstånd från Länsstyrelsen att bedriva kennelverksamhet.

Jag tar gärna emot besök av intresserade valpköpare och vill gärna ha kontakt med valpköparna även efter att jag sålt valpen. Jag blir alltid glad för de mail och bilder jag får från er valpköpare!

Det är lättast att komma i kontakt med mig via mail eller SMS då jag är mycket ute tillsammans med hundarna och mobiltäckningen härute på landet inte är den bästa.

På våren - sommaren brukar vi  ha en eller flera valpträffar för senaste årets valpar och även en större ”Cockett-träff” för alla tidigare valpköpare som vill komma.

Cockett-träff

Fotografering

Korvgrillning

Hundbus

Då brukar vi ha några lekar, prova på agility och ralylydnad, gå en tipspromenad, och även hinna med en liten fika, grilla och prata hund. Det brukar vara mycket trevligt.

Det som är allra roligast med att vara hunduppfödare är att jag känner att jag  delar med mig av den lycka och glädje jag själv känner tillsammans med mina hundar!