WILMA 2001-2012

Idag har vi fått ta farväl av vår älskade  Wilma.

Wilma började halta för ca tre veckor sen, vi trodde först det var en sträckning, vi var hos veterinären och fick cortison men hon blev bara sämre och sämre. Hon var öm i kroppen och hade så ont, hon kunde gnälla bara hon ändrade ställning.

Jag åkte till veterinären igen för att få annan medicin till henne, trodde jag. Wilma blev röntgad återigen och veterinären såg tumörer på skuldran där hon hade så ont. Så veterinären konstaterade skelettcancer, något av det smärtsammaste man kan ha. Något som är väldigt ovanligt på små hundar, men det är inte ärftligt. Veterinären ville avliva henne direkt på grund av smärtorna. Ett chockartat besked, men efter ett par minuters funderande kändes det som det enda rätta, även om hennes matte Simone som nu är på en forskningsresa i Kenya inte kunde ta farväl av henne.

Wilma blev begravd bredvid sin "bästis" Tessie här hemma.

Wilma gav oss mycket glädje i över tio år. Hon kom som en tio-veckorsvalp hit med flyg från Umeå. Hon och Tessie var jämngamla så de lekte mycket tillsammans fast Tessie var så mycket större så var det Wilma som bestämde.

Wilma blev utställd en hel del, har 1:or och ett ck på utställning. Simone och Wilma tävlade också i lydnad där hon hade ett förstapris. Simone tränade Wilma på en massa andra roliga konster också.

Wilma var också en duktig mamma, hon fick elva fina valpar som har varit till mycket glädje för sina ägare. Vi har Samira här efter Wilma som också är en underbar liten hund.

TACK WILMA FÖR ALLT DU GETT OSS!