Min kennel

Jag som har kenneln, heter Simone Markoff. Djur har alltid varit mitt största intresse och jag har hela mitt liv omgivit mig med dem. Även min mamma föder upp Cocker spaniel, så jag har växt upp med Cocker och kennel. Jag förstod tidigt att jag delade min mammas intresse och drömde länge om att en dag starta min egen kennel innan det blev verklighet. Tack vare att jag alltid hjäpt min mamma så mycket lärde jag mig mycket om rasen och om uppfödning redan innan jag startade min egen kennel. Jag har även en kandidatexamen i husdjursvetenskap från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Jag och mina två hundar bor på halvtid i Berlin där jag pluggar ett masterprogram i biologi. Här lever hundarna ett storstadsliv och får följa med på alltifrån cafeer och restuaranger, tåg och spårvagnar till stora parker där vi kan träna och de kan träffa andra hundar. Resten av tiden bor vi i Sölvesborg på mina föräldrars gård som ligger mitt ute i skogen och där hundarna springer fritt. Där hjälper jag min mamma med hennes kennel, kennel Cockett's. När jag har valpar med mina hundar kommer jag alltid att ha dem i Sverige.

Jag vill föda upp friska Cockrar med i första hand ett bra temperament, som går att både ställa ut och aktivera på andra sätt. Jag tycker det är roligt att jobba med mina egna hundar och känner att man får mycket mer utav sitt hundägande när man tränar och samarbetar med dem. Titta gärna in på mina tidigare valpkullar för att se de hundar jag har fött upp.


Jag med mina hundarJag med mina hundar Alba och Samira

 

Allting började med min första hund, Wilma, som nu har fått somna in. Jag var bara elva år när vi hämtade henne men världens lyckligaste. Jag kunde inte tro att jag skulle få en alldeles egen hund. Bara min var hon egentligen inte, min mamma hade köpt in henne som avelstik till sin kennel. Men det var jag som tränade henne på brukshundklubben, tävlade i lydnad med henne och åkte på hundläger med henne. Wilma betydde allt för mig på ett sånt sätt som bara en hund kan göra.

Några år senare när min mamma utökade sin kennel så köpte vi in två nya hundar: Hedda och Siri. Båda behövde gå valpkurs och det blev så att jag gick med Hedda och min syster Denise med Siri. Efter det älskade Hedda bara mig, hon valde mig till sin matte. Hedda och jag fortsatte att gå kurser tillsammans och bäst av allt var hon på agility.

När jag blev äldre började jag drömma om egna tikar till kenneln jag ville starta. Jag ville såklart behålla en valp efter Wilma och en valp efter Hedda eftersom detta var mina två favorithundar på min mammas kennel. När Wilma skulle ha sin fjärde kull kände jag att det var dags. Jag valde noggrant hane till min framtida valp och Wilma blev parad och dräktig. På min sjuttonde födelsedag började Wilma få värkar. När det kom ut en två röda tikar trodde jag inte det var sant, eftersom det var just en röd tik jag drömt om. Valpen jag valde fick heta Wish Come True i stamtavlan men jag kallade henne Samira. Det känns som om det var ödet som gjorde att det just på min födelsedag föddes en röd tik och Samira har verkligen blivit min drömhund.

Jag ville behålla en valp efter Hedda också och det blev en brun med tanteckning tik som hette Fideli, så jag ägde tillsammans med min mamma under många år.

År 2011 hade jag min första alldeles egna valpkull och år 2013 fick jag ett eget kennelnamn godkänt. Valet föll på Samulett’s eftersom jag tyckte det var en fin kombination av Samira som är min stamtik och Cockett’s som min mammas kennel heter.

Mitt senaste tillskott till kenneln är Alba, som jag har behållt efter Samira och som även hon har haft sin första valpkull på kenneln. Det är så roligt att jag har haft både hennes mamma och mormor och hennes valpar blir tredje generationen efter Wilma.